Det pratas mycket om höjda priser på mat och dryck och att det är kris i livsmedelsbranschen. Hur ser du på den rådande situationen?
I grund och botten handlar det ju om elpriserna. Det hela startade med en rad larmrapporter från bageriföretag i södra Sverige. Ugnar tar mycket energi och det gör att kostnaderna skenar iväg på ett svårkontrollerat sätt. Men det är inte bara bagerinäringen som flaggar för problem. Jag skulle säga att krisen slår jämt mot alla företag i södra Sverige. Svenska producenter har visserligen fått gehör för de prisökningarna man behövt göra, men analysen är att dessa kommer fortsätta i och med att kostnaderna ökar. Livsmedelsinflationen är tvåsiffrig och lär så vara resten av året.
Finns det några vinnare i den här situationen?
Nej, det gör det inte. Även om det finns producenter som inte har en elintensiv verksamhet och klarar produktionskostnaderna bättre så involverar ju produktionen av livsmedel transporter, kostnader för råvaror och förpackningsmaterial. Och alla dessa har i sin tur också fått ökade kostnader. Hittills är det främst priserna på godis och sockervaror som hållit sig på en någorlunda stabil nivå, men indikationerna pekar mot att även dessa typer av varor står inför kraftiga prishöjningar. De sprider sig som ett virus till alla branscher. Dryckesbranschen är inte heller något undantag. Bryggerierna har till exempel väldiga kostnadsökningar på grund av samma faktorer som övriga aktörer i livsmedelsbranschen – el och råvaror. Tack och lov har många bryggerier haft en stor efterfrågan på sina varor under sommaren, vilket i dagsläget i delvis kompenserar för ökade kostnader. Men prognoserna för hösten ser betydligt dystrare ut. Mycket talar för att hushållen behöver strama åt sina utgifter och köpkraften i hushållen har aldrig tidigare backat så mycket så fort. Det stålbad som svensk ekonomi går in i slår också hårdare mot dryckesbranschens yngre aktörer, som inte haft samma tid på sig att bygga upp en stabil bas. När hushållen drar ner kanske man väljer billigare alternativ, vilket gör att de mindre aktörerna väljs bort. Jag vågar inte sticka ut hakan och säga att det blir bra och att alla kommer att klara sig. Sanningen är att det ser tufft ut nu. De kommande åren blir den första verkliga prövningen för den svenska dryckesnäringen de senaste tio åren.
Vad kan staten göra för att stimulera den inhemska livsmedelsproduktionen?
Staten behöver skyndsamt visa vägen vad det gäller elfrågan och de elkostnadsstöd som behövs. När – och hur mycket – måste vara tydligt för att företagen ska fortsätta hålla maskinerna i gång. Jag tycker att det borde lanseras tydliga ramar för stödpaketen så att planeringen blir lättare.
Hur drabbas exporten?
Detta är ju ett globalt fenomen och det är alltså inte ett unikt svenskt problem med den starka ekonomiska nedgången. Recessionstendenserna syns tydligt redan i många länder. Svenska livsmedel ligger redan idag i de övre prissegmenten och det finns ingen god prognos man kan måla ut i tider av recession. EU och USA har problem vilket kommer leda till en ekonomisk tvärnit, så det är inga bra marknader att växa på. Och tittar man på exempelvis Storbritannien är det ännu mörkare. Där ligger ju inflationen på runt 20 procent i dagsläget. I den miljön dricker man kanske inte helst en dyr, importerad svensk cider just nu.
