När svensk dryck ska behandlas och besjungas i reportage och krönikor (som den här) handlar det allt som oftast om våra dryckes(o)vanor än om vad som faktiskt hälls upp i glasen.
Undersökningar visar hur mycket eller lite vi dricker, vilken drink som innehåller minst kalorier eller hur rosévinförsäljningen slår alla rekord i år igen. Har vi tur kan vi kanske vi kan läsa om hur det skulle kunna se ut här hemma om gårdsförsäljning tilläts eller hur ytterligare ett mikrobryggeri kokat ihop en fantasifull NEIPA-Californian Sour-Gose, men där stannar det. För att verkligen få reda på vad som händer i dryckeslandet Sverige är gammalt hederligt fotarbete det bästa receptet: Åk ut i Sverige och upptäck regionala småproducenter eller gå på restaurang och upptäck lokala dryckesfavoriter.
Nu när restriktionerna släpps och gränserna återigen fladdrar förtrollande vidöppna gäller det att hänga i. Att inte tappa fokus och att fortsätta vara nyfiken på det som finns rakt framför ögonen. Förvisso innebar pandemin och ”hemester” att besöken på svenska bryggerier, destillerier och vingårdar slog alla rekord, vilket i sin tur ökat kunskapen om och värdet av att äta och dricka lokalt. Addera därtill trenden med att vi faktiskt ruckat på våra livsrutiner i grunden genom att flyttat ut från storstäderna, tänka och satsa nytt, så har vi på allvar tänt den stubin som kan få dryckesnäringen att fullkomligt explodera. För kreativitet är sannerligen ingenting som saknas. Pandemin må ha hindrat vår rörelsefrihet, men den har inte begränsat vår experimentlusta. Vill ni ha några exempel? Här är fem kreativa och projekt som fått luft under vingarna under pandemin.
1) Emma Andersson och Martin Sjöstrand, grundarna av den cirkulära strandkrogen Hörde Brygga i Skivarp och vinbaren Julie i Malmö, förverkligade sin dröm om att själva bli dryckesproducenter. Under namnet Deep South Soda och devisen ”tradition, innovation och hantverk” tillverkar de en så kallad barley water – en historisk alkoholfri måltidsdryck gjord på malt smaksatt med rabarber, citron och socker.
2) De unga entreprenörerna bakom Swedish Tonic har gjort allt annat än legat på latsidan sedan de lanserade sin första ”Tonic syrup”. I deras webbshop kan du idag konsumera en hel livsstil som kretsar kring det kreativa livet som mixolog. Här handlas allt från kompletta cocktail-kit och torkad garnityr till drinkglas och badbyxor. Du hittar såklart även allt du kan tänka dig i form av hantverks-tonic. Det enda du behöver skaffa själv är spriten.
3) Bärvinsproducenten Idunn Wines i Skellefteå gjorde succé när de lanserade sina torra bärviner på blåbär och lingon. Senare fick de även in en alkoholfri version gjord på 100 procent kallpressade blåbär i fasta sortimentet på Systembolaget.
4) Spriteriet är annan dryckestillverkare som rör sig utanför mittfåran. Tack vare pigga restauranger och barer har Charlotta Berggrens minimala produktion av likörer, vermouth och bitters nått ut till folket. Varje flaska är unik och vilka kryddningar som buteljeras styrs helt av säsong och tillgång, det vill säga vad hon och hennes familj får tag på i skogen. Tillsammans med Anders Sandberg från Sandbergs Drinklab skapade de en kolsyrad rabarbercocktail på burk som sålde slut direkt under de varma sommarmånaderna.
5) Och på tal om burkar: de svenska pionjärerna bakom företag Canman började sin verksamhet med en mobil burkanläggning som körde runt till mindre bryggerier och burkade deras hantverks-öl. Idag är de marknadsledande och med en fast produktionsanläggning i Göteborg. Nyast i burk-gamet är projektet Djuice som satsar på att buteljera internationella hantverksviner av hög i samma smarta förpackning.
Listan på nya initiativ kan göras lång. Inspirationen i dagens Sverige är oändlig, möjligheterna större än någonsin och konsumenterna har aldrig varit mer redo att testa nya saker och smaker.
Vad väntar du på?
